Den fins på höften.. nästan helt på sidan men ändå vriden så pass mycket frammåt så att den syns framifrån.. ett litet plus är att det ser snyggt ut när man böjer på höften, och den liksom följer med.. *very hot!*
Den har jag ritat själv (eller ja.. ritat ihop själv iallafall) Jag är supernöjd med den i allafall själva fjärilen och slingrorna där nere. Jag kanske nångång ändrar på den lite på slingrorna där uppe.. alltså sätter nån del till eller nåt.. men det är inte så att jag tycker att den e fel på något sätt, bara för att få en snyggare helhet.. Men det blir nog sen när jag fyller på den då.. Kan ju inte precis skylla på nån annan när det ändå är jag som ritat den =) fast det är ju bra att man kan ändra på utseendet genom att sätta till någonting i allafall.. måste skriva ut denhär bilden och rita lite olika alternativ tills jag ska fylla på den då... blir nog bara nånting litet.. Om jag över huvudtaget kommer fram till något som ser bättre ut än som den är nu.. annars är den nog helt okej som den är...
Eller kanske är det så att jag blev så förvånad hur bra jag kunde hantera smärtan, så att jag vill ha fler..=) Fast M fick mig att lova att jag inte gör några fler förrän jag fyllt 30.. Men det är nog ganska smart.. Jag ville ha en tatuering som en symbol för min egen utveckling den senaste tiden.. som någonting som påminner mig själv om allt jag gått igenom och klarat av. Inte bara smärtan att göra den utan den betyder också att jag varit en puppa, är en fjäril och slingrorna symboliserar vad som skall komma, att allting fortsätter och växer.. Därför kommer jag aldrig att ångra att jag gjort den! - Den Är Jag -
Stället på kroppen jag satte den på tycker jag också att är väldigt bra, eftersom den inte alltid syns. Jag ville egentligen bara ha en jätteliten i början, men stället jag satte den på avgjorde att den skulle vara större.. så nu mäter den hela 15 cm... Jag ville inte ha någonting på överkroppen eftersom det skulle störa mig sen när jag ska gifta mig.. då vill jag vara ren.. och så kan man ju inte ha i svanken p.g.a att det stör sen när man skall få epidural bedövning när man föder barn. inte för att jag vet ifall jag ens vill ha det, men jag ska iallafal inte låta en tauering avgöra det.. och sätter man en på magen kan den spricka då man är gravid och kanske få en bristning just där.. (tro mig, jag har sett skräckexempel) så då skulle det alltså bli höften, på fotryggen eller vristen.. så då valde jag där det fans mest fläsk.. =) men fotryggen blir nog nästa, ifall det blir några fler.. =)
Hela processen att göra den gick väldigt bra.. jag hade laddat upp med en superlunch som bestod av 2 Tortillas och lite italiensk sallad, så att jag inte skulle svimma... Sen när jag kom dit fyllde jag hela min käft med ca 8 bitar tuggummi, för att ha något att bita i.. Och visst det kändes i början, men jag tror att jag var mer rädd ljudet av maskinen och förberedde mig på att det skulle ta så mycket sjukare än vad det gjorde.
Först satt jag lite pösigt på en stol, fast då fick jag bara svimattacker (P.g.a min fobi för nålar) så då fick jag ligga istället och ha några kuddar under rumpan så då gick det bra.. Fast när allt var klart hade jag mer ont i mina armar, eftersom jag ju var tvungen att se på hela tiden vad hon gjorde.. Men efter en tid blev jag proffs på att hantera smärtan och det gick väldigt fort.. Linda tatuerade den på lite över en timme... Men jag vänttade nog att det skulle börja domna bort lite, men jag tycker att det nog var samma smärta hela tiden.. Fast den ju inte var så hemsk after all..
Stort tack till Linda Häggkvist som gjort den.. Jag är väldigt nöjd med den! - You Rock!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar